Hej igen!

 

Det var några dagar sedan jag skrev. Mitt proffs till dotter Elaine kom hem på ett "blixtbesök" bara för kattungarnas skull. Hennes intresse för våra katter har varit lite sparsamt under ett år eftersom hon studerar på annan ort just nu. Men nu har det varit långhelger och skolan började idag igen. Hennes besök blir nu lite oftare i några månader eftersom vi ska dokumentera kullen.

 

Jag håller på att lära mig en nyinköpt digital systemkamera. Läraren är förståss Elaine. Men än så länge är det Elaine som publicerar sina bilder här. Jag är hennes assistent och lär mig mycket av det.

 

Kattungarna har nu öppnat ögonen. Så utvecklingen går åt rätt håll. Lilla Ginny´s stämma fick alla höra ljudligt idag vid invägningen. Vilket protest! Mamma Naijalie var framme med blixtens hastighet för att rädda. 

 

Oj, jösses vilka vassa klor dom redan har. Små hullingar, vassa som synålar. Och inte ska man klippa dom heller. Dom ska ju kunna ta sig fram överallt så att säga. 

 

Nu kan man börja jämföra pälskvaliteten. Kortare och längre. Rak och lite lockig. Men det kommer att förändras vartefter. Men för dagen är det Ginny som har den bästa pälsen. 

 

Öronen har också vuxit och dom pejlar mer och mer fast dom inte hör. Härliga tofsar! Jag har mitt egna högljudda vissel-ljud som jag brukar testa på dom. Men än så länge hör dom inte den. 

 

Några går nu om än så stapplande. Dom ser faktiskt ut som vandrande pinnar. På videon kan man se det. 

 

Och visst har dom känsel. Att klia sig bakom örat med baktassen var inget problem för Ginny idag. Det såg så himla vuxet ut bara och inte riktigt väntat. Synd jag inte hann med att filma.

 

Gliss har börjat sutta på sina tassar. Det ser ju helt oemotståndligt sött ut. 

Att få vara så nära hela tiden och se deras utveckling kan inte beskrivas med ord. Därför dokumenterar vi så mycket vi kan och delger Er alla våra kattungars framgångar.

 

Jo, glömde berätta att våran Big Bliss som är kattungarnas morfars far var inne hos kattungarna för att kolla på dom. Naijalie morrade lite men lade sig utanför lådan och lät honom nosa. Sen ville inte han lämna rummet. Han var för övrigt en jättebra pappa till sina ungar (E-Kullen). Gliss har faktiskt blivit döpt efter honom, vi har bara ändrat en bokstav. Och utseendet är det väl ingen tvekan om, eller hur?

 

Tack för ordet.

Ha det så mysigt! Vid pennan Nettan och G-kullen.