Torsdag den 29/8 2013

 

Ja, nu börjar det pirra av förväntan och nyfikenhet här hemma. Naija har bara dagar eller timmar kvar tills det är dags att klämma fram dom underbara små ulltussarna. Tiden har som vanligt gått otroligt fort och kan nog hänvisas till denna mest underbara sommar på länge. Sol vind och vatten har varit mitt tema och solat har jag och katterna. Vinden har jag fått så det räcker i håret då min AC i bilen lagom la av och någon ny kompressor gick inte att få tag i. Så jag har kabbat ner bilens rutor i dess bottenläge för att inte själv dö av värmeslag. Vatten har trädgården slukat och jag har varit ute vid havsbandet i Grisslehamn några gånger. Hade tänkt åka ut till Huvudskär men tiden har bara inte funnits. Och för den delen så tänker jag alltid på att katterna måste ha tillsyn i värmen.  

 

Till en början trodde jag faktiskt inte att Naija var dräktig. Hennes små tuttar blev inte smultronröda på 21 dagen så jag misströstade. Men jag var där och gluttade någon vecka senare och se där var det några som blivit röda. Jag har även vägt henne hela tiden och vikten har stadigt ökat. Just nu väger hon 200 gr mer än med förra kullen vid samma dräktighetstid så om man törs fantisera om hur många det blir den här gången så lär det bli 6 st. Förra gången med G kullen blev 5 st för Er som inte hängt med här på min blogg. Hon är mer homogen på bägge sidorna, vilket talar för att det ligger 3 st på varje sida. Men vem vet kanske gömmer hon någon till.

 

Just nu ligger hon i bolådan och gör sig fin med tvätt efter tvätt. Kelig och mycket kurr är det. Hon söker hela tiden kontakt med ögon och kropp.

 

Elaine är på väg hem imorgon så jag hoppas och ber att kattungarna kommer när hon är här hemma. Det skulle underlätta och bli så mycket tryggare. Jag har fibromyalgi som alltid slår hårt mot min kropp när något starkt händer mig. Alltså inte bara vid kattungefödsel. Sen är ju Elaine fenomenal med sin fotografering och har gjort många superfina videos på förra kullen. Så nu håller vi tummarna att Naija kommer att klara av sina födslar och att vi alla får vara med och bara njuta av den stora händelsen. Så vi går verkligen i väntans tider!

 

Vid pennan Nettan & Co